2006 införde SRF auktorisering av redovisningskonsulter, och två år senare följde FAR efter. Men vad anser konsulterna själva om auktorisationen? Det är en fråga som en masteruppsats från Stockholms universitet försöker besvara. Uppsatsen, med titeln Becoming Professionalised – Accountant Stories of Professionalisation, lades fram våren 2017, och är författad av Markus Sjöfors och Henrik Lundquist. Författarna konstaterar att även om de flesta redovisningskonsulter vill bli auktoriserade, så upplever de flesta att kunderna inter efterfrågar auktoriserade konsulter.
Idag finns det certifieringar på många olika områden, vilket gör att auktoriseringen av redovisningskonsulter försvinner i mängden. Det finns heller inget yrkesmonopol för auktoriserade redovisningskonsulter, vilket det gör för revisorer. Däremot är det bara en auktoriserad redovisningskonsult som kan skriva bokslutsrapporten, en tjänst som dock inte alla kunder efterfrågar. De konsulter som intervjuats i uppsatsen är heller inte bekväma med att upprätta bokslutsrapporter, om inte kunden vill ha dem.
På vissa av de byråer som ingår i den s.k. Big 7-gruppen, där vi bland annat hittar Ernst & Young, Deloitte & Touche, KPMG och PWC, måste en konsult vara auktoriserad för att bli senior. Certifieringen blir då ett viktigt steg i den interna karriären. Där har auktoriseringen i sig ett stort värde, medan det på mindre byråer är viktigare att vara medlem i SRF eller FAR, för att därigenom få tillgång till ett större nätverk, och möjlighet att vidareutbilda sig.
I dagsläget lönar det sig inte för redovisningskonsulter att bli auktoriserade, såvida de inte arbetar för någon av de byråer som ingår i Big 7. Man kan fråga sig om det som lönar sig är att bli auktoriserad, eller om det snarare har att göra med arbetsgivarens status i redovisningsvärlden. För mindre byråer finns små incitament att bekosta certifiering av medarbetarna.
De sju stora kan, genom att lyfta fram auktoriseringen, göra att även mindre byråer ser ett värde i att auktorisera sina medarbetare. Då skulle auktoriseringen också bli mer känd bland redovisningsbyråernas kunder.
Slutsatser
Några take-aways från uppsatsen är:
- Höjda gränser för frivillig revision skulle göra bokslutsrapporten mer betydelsefull.
- I de organisationer som inte har auktoriserad revisor skulle redovisningskonsulten få en viktigare roll, detta eftersom årsredovisningen skulle behöva någon form av kvalitetsstämpel när revisionsberättelse inte upprättas.
- Certifierade konsulter är mer benägna att avsluta samarbeten med kunder där där det finns konflikter. Icke-auktoriserade konsulter är mer rädda om kunderna, även om de dokumenterar meningsskiljaktigheterna.
- Det finns en risk att branschorganisationerna sänker sina krav ytterligare, för att attrahera konsulter till sin specifika organisation. Enligt uppsatsförfattarna är detta fel väg att gå. Bättre vore, säger de, att tydliggöra auktoriseringen och dess värde, och peka på att redovisningskonsulterna har hög kunskap.
- Digitaliseringen, som oroar många i branschen, kommer snarare att stärka redovisningskonsultens roll. De repetitiva uppgifterna är de som kommer att automatiseras först, och därmed kommer konsulterna att kunna ta sig an kvalificerade uppgifter snabbare.
- När repetitiva uppgifter försvinner kommer kritiskt tänkande och professionella bedömningar att bli viktigare. Frågan är om det då kommer att räcka med en YH-utbildning för att förbereda sig för en karriär inom redovisning. En akademisk examen kan vara nödvändig.
