Alla företag som är bokföringsskyldiga är enligt lag tvungna att upprätthålla en god redovisningssed. Det är ett normsystem för bokföring som är framtaget av Bokföringsnämnden, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund samt Föreningen Auktoriserade Revisorer. Normsystemet hänvisar till tydlig bokföring, redovisning och ett godkänt tillvägagångssätt så att bokföring och allt som omger den är lättbegriplig och följer reglerna.
Den som bryter mot god redovisningssed kan få betala böter eller på ett eller annat sätt stå till svars för regelbrottet. Granskning av god redovisningssed sker nämligen på regelbunden basis, genom exempelvis revisorer som kontrollerar årsredovisningen till punkt och pricka. I lagen går det att läsa mer om detta normsystem i ÅRL (årsredovisningslagen) och BFL (bokföringslagen).
God redovisningssed kan inte likställas med exakt samma metoder inom exakt samma områden; det finns skillnader som sträcker sig till olika bolagsformer och branscher. Rent generellt handlar det dock om att sköta sin bokföring löpande, med rätt bokföringsmetod, samt att arkivera, använda rätt uppställningsformer och konton och slutligen ge korrekta upplysningar i årsredovisningen.
Större aktiebolag måste redovisa mer ingående medan en enskild firma kan ta hjälp av den förenklade kontantmetoden när man bokför. God redovisningssed har ändrats och blivit mer fördjupad med tiden så det gäller att alltid kolla med något upplysningsorgan som Skatteverket, Finansinspektionen och Bokföringsnämnden för att se exakt vad som gäller för det egna företaget.
God redovisningssed = praxis
Det enklaste sättet att förvissa sig om att man följer god redovisningssed är att följa praxis. Årsredovisnings- och bokföringslagen innehåller inte regler om hur en redovisning ska upprättas eller vilka delar den ska innehålla. Däremot är det viktigt att följa rekommendationer från normgivande organ.
På Bokföringsnämndens webbplats går det att att ladda ned skriften Att föra bok, som innehåller råd och tips om hur bokföringen i ett företag bör se ut. SKriften innehåller även råd om budgetar, verifikationer och bokslut.
Vad är REKO?
Reko är namnet på det ramverk som innefattar god redovisningssed. Det är således ett system och olika tillvägagångssätt som ansvariga organ har tagit fram för att göra det så enkelt som möjligt att förstå både bokföring och redovisning på ett överskådligt sätt från början till slut. Det ingår 12 regler i REKO-systemet.
God redovisningssed och rättvisande bild
Begreppet rättvisande bild infördes i den svenska lagstiftningen i och med instiftandet av årsredovisningslagen. Årsredovisningens delar – balansräkning, resultaträkning och noter utgör enligt lagen en helhet som ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Lagen bygger på ett EU-direktiv.
Begreppet rättvisande bild är vagt, och dess innebörd utvecklas inte i direktiven. När direktivet införts i Europeiska unionens medlemsländer har därför tolkningen av begreppet färgats av de regler kring redovisning som redan funnits i respektive land. I Sverige betraktas rättvisande bild som ett överordnat krav på balansräkningen, resultaträkningen och noterna. Dessa ska innehålla ekonomisk information som gör det möjligt för läsaren att får en så korrekt bild som möjligt av företagets ekonomiska situation. God redovisningssed är dock alltjämt rättslig standard för hur redovisningen ska upprättas.
Rättvisande bild är inte avsett att spegla rådande praxis och rekommendationer, till skillnad från god redovisningssed. Det är snarare tänkt som ett instrument för att tolka redovisningsreglerna i ett enskilt fall, och korrigera missvisande resultat som kan uppkomma som en följd av en för trogen tillämpning av reglerna.
Bokföringsnämnden
Bokföringsnämnden är en förvaltningsmyndighet som sorterar under Finansdepartementet . Myndigheten har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företags bokföring och offentliga redovisning. Bokföringsnämnden utarbetar allmänna råd inom sitt ansvarsområde, och ger ut vägledande publikationer, som framför allt handlar om hur bokförings- och årsredovisningslagen ska tillämpas.
Nämnden är statens expertorgan inom redovisning, och har förutom sitt huvuduppdrag följande uppgifter:
- Att biträda Regeringskansliet i frågor som rör redovisning.
- Att delta i utredning inom kommittéväsendet.
- Att yttra sig över författningsförslag.
- Att avge yttranden till svenska domstolar om vad god redovisningssed innebär.
Bokföringsnämndens allmänna råd är en serie skrifter om bestämmelserna i bokförings- och årsredovisningslagen. Skrifterna förkortas BFNAR och numreras löpande, med en rubrik som anger vad skriften handlar om. Råden är tänkta att läsas tillsammans med bestämmelserna i lagen.
Bokföringsnämnden ger också ut vägledningar och uttalanden. I vägledningarna finns lagregler, allmänna råd och kommentarer till reglerna, samt i vissa fall exempel. Uttalanden tar upp frågor inom ett begränsat sakområde, och innehåller allmänna råd, relevanta lagregler, frågeställning och nämndens bedömning.
Måste alla företag anlita en revisor som granskar?
Nej, i enskilda firmor är det företagaren själv som kan göra jobbet men många tycker ändå det känns tryggast att ta hjälp av revisorer. I aktiebolag med färre än 3 anställda, vars årsomsättning inte överstiger 3 miljoner kronor och/eller vars balansomslutning ligger under 1,5 miljoner kronor, krävs ingen revisor.
Hur skiljer sig god redovisningssed åt mellan aktiebolag och enskilda firmor?
Ett aktiebolag sätter vanligen i system att använda fakturametoden istället för kontantmetoden i bokföringen. Man kan också se differenser på räkenskapsåret, då ett AB kan ha ett brutet räkenskapsår. I enskilda firmor är det företagaren som är huvudansvarig, medan i AB är det styrelsen.
Vad är det högsta straffet för bokföringsbrott?
Det högsta straffet som brott mot god redovisningssed kan medföra, är fängelse i sex år men då ska man ha gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott. De flesta straffas med bötfällning eller varningar samt ringa fängelsestraff. Detta höga straff döms om det har framkommit att vederbörande uppsåtligen gjort sig skyldig.
Vilka regler gäller för arkivering enligt god redovisningssed?
Att spara kvitton och handlingar är viktigt och något som kan få påföljder om det inte har gjorts på rätt sätt. Fakturor och bevis på affärshändelser ska arkiveras på säkert och tillförlitligt sätt i sju år. Har du skannat en originalfaktura måste du ändå spara originalet i fyra år.
Sammanfattning
- God redovisningssed ska tillämpas av alla bokföringsskyldiga företag så att det enkelt går att urskilja upplysningar om hur det går för företaget rent ekonomiskt.
- Det enklaste sättet att förvissa sig om att man följer god redovisningssed är att följa praxis.
- Normsystemet är framtaget av FAR, SRF och BFN.
- Inom de regelramar som finns, ingår god redovisningssed som den viktigaste regeln, varpå överskådlighet och rättvisande bild utgör de andra två.
